Sista dagarna i Aguadulce (ES)

S/Y Maron bakom lås och bom

Vildkatternas hem framför båten

I väntan på Jessica lärde vi oss känna staden Aguadulce och det kändes som en levande stad med fast befolkning, året runt restauranger och caféer.  En härlig lång strand låg inte långt från hamnen. Här skulle vi nog trivas. Vid hamnplatsen hade vi sällskap av ett gäng vildkatter som hade en matplats framför båten och av Marie och Ove i båten från Göteborg. På måndagen kom Jessica som hon lovat och tog emot oss på hamnkontoret.  Hon berättade att det var lite rörigt då varvet hade ny ägare och tidigare offerter gällde inte. Nu blev vi lite sura då vi hade gått lång väg tillbaka till den här kusten pga den offert vi fått.

Tomflaskor för oljebyte

Nu fick vi bita i det sura äpplet och betala ett högre pris för vinterförvaring på varvet. Upptagningen som lovats på onsdagen gällde dock fortfarande. Nu blev det snabba ryck. Det var mycket som skulle göras innan upptagning och hemresan på lördag! Vi startade med oljebyte. Vi hade sparat tomma vattenflaskor för att ha till gamla oljan som skulle pumpas ut enligt båtmekens finurliga lösning med en fastmonterad eloljepump i motorrummet. Det fungerade bra.

Upptagning på varvet

Sen skulle seglen tas ner och packas i sina säckar. Nu var det också dags för båtmeken att med hjälp av elvinschen hissa upp mig i masten för att ta ner vindmätaren och fixera rullen i masten med spännband.  Upptagningen gick sen som planerat på onsdagen. När båten stod på land var det dags för konservering av motorn. Därefter tvättning och vaxning av friborden. Rengöring av propellrar från snäckor var också en uppgift. Det var fortfarande väldigt varmt på dagen så det fick bli bad varje dag efter utfört arbete i värmen.

Utsikten på 11:e våningen

När kvällen kom efter upptagningen var vi helt slut och det var skönt att flytta in på hotell de sista dagarna då båten nu stod på land. Där på 11:e våningen hade vi en fantastisk utsikt över staden och havet med den fina stranden från balkongen. Här fick vi också både frukost och middag.

Vakuumpackning

När vi flyttat ut från båten var det dags att vakuumpacka alla sängkläder, kläder, handdukar, madrasser  och gardiner för vinterförvaring. Städa!
Nu skulle också 70 m ankarkätting vinchas ut för sötvattenspolning och varmvattenberedaren i båten tömmas.

S/Y Maron färdigpackat för vintern

Efter några tuffa och svettiga dagar var vi äntligen klara och S/Y Maron "färdigpackad" för vinterstormar, salt, sand, sol och regn. Nu var det dags att åka hem.
Årets segling är slut och nästa år när vi kommer tillbaka är både båtmeken och jag heltidslediga. Då väntar nya äventyr i Medelhavet.

Garrucha - Aguadulce (ES) 55 Nm

Framme i Puerto Deportivo Aguadulce

Inte helt ensamma på havet

Så mycket segling blev det inte när vi lämnade Garrucha i går i gryningen. Allt eftersom dagen gick ökade vinden och vågorna kom rakt mot oss. Nu får vi nog ge upp sa båtmeken då vi hade motvind, motströms och dyningen emot när vi passerade en fin "cala" där vi kunde ankra. Nu gjorde vi knappt 4 knop. Vi bestämde oss dock för att fortsätta då vi visste att mycket kunde hända med vinden och vi skulle ändra riktning ca 30 grader efter udden Cabo de Gata.

Dimman drog ner från bergen

Och så blev det! Helt plötsligt kom det dimma ner från bergen och vinden avtog. Nu fick vi sätta på radarn för första gången i år. Bra att få träna lite då man blir lite ringrostig på all teknik. Efter  en stund torkade dimman bort och vi fick en sydlig vind som vi kunde segla på. Det kändes skönt att avsluta seglingssäsongen med att segla de sista 15 Nm fram till hamnen i Aguadulce.

Utsikten från ruffen

Av "marinaros" i hamnen fick vi veta att det är helg i Spanien på tisdag och att administrativ personal är lediga måndag och tisdag. Nu blev båtmeken lite orolig då han gjort upp hamnplats och vinterförvaring med en Jessika som således inte skulle jobba förrän på onsdag. På onsdag har vi bokat upptagning och nu kändes allt lite osäkert då vi inte kunde få det bekräftat. Vi fick i alla fall en hamnplats och när vi lagt till gick vi iland för att äta. Då fick vi se den svenska båten vi sett här tidigare. Vi hälsade på Ove och Marie från Göteborg som haft sin hemmahamn här i Aguadulce i flera år och de trivdes bra.

Torreveija - Cartagena - Puerto de Mazarron - Garrucha (ES) 90 Nm

Ensamma på havet

På väg söderut till vinterhamnen

När vi lämnade Torreveija var det oktober. Nu är det som svensk sommar, omkring 25 grader i luften på dagarna och 20 på nätterna. Riktigt skönt. Det märks också att det är mindre båtar och människor i rörelse. Det är inte många seglare ute på havet. Det är vi, fiskebåtarna, lastfartygen och en och annan segelbåt. I hamnarna ligger det dock fullt med båtar som är klara för vinterförvaring.

Ett av de vackra husen i Cartegena

Senaste dagarna har vi "marschat" i alla väder och vindar då vi behöver vara framme i vår vinterhamn i Aguadelce i södra Spanien, senast söndag. Första stoppet blev hamnen i Cartagena. Där har vi varit tidigare och det var precis lika tråkigt med industrihamnen så nära nu som då. Cartagena är dock en väldigt mysig stad med sevärdigheter, vackra byggnader, gränder och torg. Här övervintrar många i sina båtar liggande i vattnet och det finns ett socialt liv mellan människorna som lever vintertid i sin båt i hamnen.

Hamnplats i baren

Nästa stopp blev Puerto de Mazarron. Här möttes vi dock av en marinaros som inte visste vad service är och inte kunde ett ord engelska. Men nu har vi erfarenhet av detta så det brukar ändå gå bra att lägga till och checka in i "Officinan". Vi fick en hamnplats precis intill en bar och ljuv lugn musik hördes från baren.
Puerto de Mazarron upplevde vi som väldigt trevligt men öde. Först när kvällen kom dök det upp lite gäster i barerna och restaurangen i hamnen.

Ensamma i hamnen i Garrucha

Vi åkte direkt nästa morgon till hamnen i Garrucha. Det är den sämsta hamnen vi har varit i här vid kusten. 👎👎👎👎👎
Varför stannar man då där? Alternativet var att gå med motor i motvind  och dyning flera timmar till! Hamnen för "visitors" var nästan tom och vi fick lägga till långsides vid bryggan. Trots den höga piren på bilden gungade båten av dyningen så vi inte kunde vara i den. Piren skyddade inte hamnen utan är en "väg" för lastbilar med sand som lastas på stora fartyg som ligger i industrihamnen.

Ensamma på stranden i Garrucha

Garrucha har dock en strand som är väldigt bred och fin och vi tillbringade den tidiga kvällen på stranden. Även på stränderna är det tomt på vardagarna men till helgerna fylls stränderna fortfarande av solbandande spanjorer. När mörkret föll vände vinden åt motsatt håll och efter några timmar hade dyningen i hamnen lagt sig. Det blev en lugn natt trots allt. Men vi var lite spända då vi nu skulle göra vår sista segling för i år.

Calpe - El Campello - Torrevieja (ES) 58 Nm

Total bleke när vi lämnade Calpe

Solläge på däck

När vi lämnade Calpe nästa morgon var det bleke och det fick bli solläge på däck. Vi hade räknat med lite vind och nu blev det motorgång. Båtmeken som ska ha koll på bränslet tyckte plötsligt att tankmätare hade sjunkit alldeles för snabbt. Nu började han bli orolig då den närmade sig botten och vi hade långt kvar till Torrevieja som skulle bli vår nästa hamn. Nu började vi kolla om det fanns någon hamn innan utmed kusten som hade bränsle.

Tankning av diesel i El Campello

Vi satsade på El Campello men det skulle bli en omväg i bukten på ca 10 Nm. Smällar man får ta sa jag till båtmeken. Sen satt vi och lyssnade om motorn skulle stanna hela vägen till El Campello men dieseln räckte ända fram! När det var fullt i tanken hade vi tankat 118 liter. Då sa båtmeken "tanken rymmer ju 135"!

På plats i Marina Salinas

När vi så småningom kom fram till Torreveija ankrade vi vid stranden innanför piren. Där fick vi en fin grillkväll. Nästa morgon skulle vi åka in i till hamnen Club Nautico där vi haft det så bra förra gången.  När vi kontaktade hamnen fanns det ingen plats så det fick bli Marina Salinas alldeles intill istället. Här var det nu dags för bunkring, tvättning, laddning mm innan vi skulle träffa en väninna till oss som är på semester i Punta Prima, en förort till Torreveija.

Punta Prima Beach

Vi hade skojat lite hemma tidigare att vi syns nog i Torreveija! Nu var vi här och hon bara några kilometer bort på Punta Prima Beach. Vi bestämde oss för att cykla dit. Enligt Google Maps var det 4,4 km och det skulle ta 24 minuter på cykel från vår position. När vi hade följt Google i en timma tog vi vätskepaus vid en kiosk som vi senaste kvarten passerat fyra gånger. Nu ringde jag väninnan och vi blev guidade på en gångväg av sand till Punta Prima. Efter 1 1/2 timma var vi äntligen framme. Här fick vi en trevlig stund tillsammans. Tillbaka till båten gick det mycket snabbare då vi med väninnans hjälp hittade en  cykelbana.