Nea Epidavros - Almira Shipyard (GR) 18 Nm

Sista färden

Almira Shipyard i sikte

Så var det då dags för sista dagen i båten denna gång. Vi gav oss iväg tidigt på morgonen då vi skulle vara på plats vid varvet Almira Shipyard mellan klockan 9-11. Vi hade ett par timmar med motor framför oss. Varvet ligger ca 1 mil öster om Korintkanalen och ca 7 mil väster om Aten. Flyget hem går från Aten midsommarafton.

Delfinbesök

Det var många fiskodlingar utmed land vilket vi inte sett tidigare. Delfinerna kom förbi och hälsade på oss en sista gång. Nu tror jag förstås inte att de var där pga av fisken utan för att säga hejdå till oss.

Upptagning

När vi kom fram till varvet möttes vi direkt av män som vinkade åt oss att backa in i upptagningsrampen. Vi blev proffesionellt mottagna av duktig personal. Snabbt var vi uppe och på plats på land. Nu återstod alla pappersformaliteter.

Main Office

Först var det säkerhetsansvarig som hälsade oss välkomna. Sen var det en administratör som skulle registrera oss. Sen fick vi gå till Main Office och registrera lite till och betala. Efter en svettig timme var vi klara.

S/Y Maron färdigpackad

Nu skulle det fixas med motor, glykol, vattenberedare, skrovet tvättas lätt och sängkläder vaccumpackas. Lunchpaus! Sen återstod bara att sätta upp den nya täckställningen i 35 graders värme! Den syddes av en firma i Preveza i höstas, när vi inte var där. Nu blev det problem då den inte hade den passform vi beställt.

Ny sprayhood

Tacka vet vi våra sömmerskor på Linköpings Bil & Marintextil som i våras sydde av vår gamla sprayhood. Den nya passade perfekt. Likaså det fina fodralet för förvaring av jollen och lite annat de fixat åt oss tidigare. Fantastiskt duktiga!

Isla Brown Spa & Resort

Svettiga och törstiga slängde vi oss i varvets duschar innan taxin kom. Båtmeken hade bokat ett hotell för natten i närmsta by. Det visade sig vara ett riktigt fräscht beachhotel där vi fick återhämta oss i värmen. Imorgon åker vi vidare med tåg till Aten där vi stannar en natt innan det bär av hem till Sverige på midsommarafton.

Etappens segling

I år har seglingsetappen gått från Preveza till Almira. Vi valde att gå runt Peloponnesos istället för Korintkanalen, mellan fastlandet och norra Peloponnesos. Det har varit mycket motvind då nordvindar är de rådande vindarna. Vi har fått se många fina platser och fina upplevelser men vet inte om vi skulle rekommendera någon att gå den vägen åt det hållet. I september fortsätter vi vår segling vidare från Almira här i Grekland. Då är vi tillbaka här igen. Glad midsommar!

Poros - Nea Epidavros, Peloponesos (GR) 21 Nm

Efter regn kommer sol

Åskoväder på gång

Så kom då åskovädret över oss som vi sett på avstånd under alla veckor vi varit ute. Knappt hade vi lagt till i Nea Epidavros innan det brakade loss. Vi var tveksamma till om vi skulle lägga oss vid kajen eller på ankare när vi såg ovädret komma. Nu gick vi in till kajen och det gick bra. 

Kajplats i Nea Epidavros 

Här gör vi nu vårt sista stopp innan vi är framme i vår sommarhamn, Almira Shipyard, på Grekiska fastlandet. Här vid kajen fanns el, vatten, strand och tavernor och en bra supermarket en promenad bort. Det passade oss bra som hade lite jobb ombord innan upptagning. Båten skulle rengöras, segel och skot tas ner, jollen tvättas och packas in.

Persikaodling

När vi kom tillbaka till båten efter att varit iland ett tag hade vi en stor påse med apelsiner på deck. Det var våra snälla franska grannar som gett oss apelsinerna. Det finns fruktodlingar här och dom hade fått apelsinerna av odlaren. Vi tog en promenad och fann apelsin- persiko, citron, vindruvor och granatäppelodlingar.

Fågelbo inne i bommen

I sin iver att ta bort segel och skot på båten drog båtmeken av misstag bort uthalet i bommen till storseglet. Inget problem sa båtmeken och hämtade spiraltråden och började trä in den i bommen. Då tog det stopp! Inne i bommen fanns ett gammalt fågelbo byggt av en massa vasstrån. Nu fick vi ta vattenslangen och spruta vatten som gjorde att boet successivt raserades och kom ut.

Fiskebåt

Sista dagen här i Nea Epidavros lade en stor fiskebåt till på kajen mitt framför oss. När jag kom upp i sittbrunn trodde jag att det var en last med skördade lökar ombord innan jag såg att det var flöten. En massa fisk och musslor lastade de av i väntande bilar. Efter ett par riktigt heta dagar är vi nu i alla fall klara att åka till sommarhamnen för upptagning. 

Dokos - Poros, Saroniska havet (GR) 20 Nm

Poros Stad

Snabbfärja

Nu börjar vi närma oss Aten och det märks. Det är många fler båtar i vikarna och dom är också mycket större. När vi angjorde Poros Stad på ön Poros var kajen kantad av hundratals båtar. Lyxyachter, färjor, taxibåtar och turistbåtar. Snabbfärjorna såg ut som stora monster där de låg vid kajen.

Smala gränder

Vi ankrade i viken Navy Bay innanför Poros Stad. Det började regna men till kvällen klarnade det upp igen. Vi tog jollen in till hamnen. Mycket folk i rörelse. Vi slog oss ner på ett café och bara tittade på allt som hände. Vi vandrade omkring  i de vackra smala gränderna och tog oss uppför alla trappor till klocktornet.

Utsikt över Navy Bay

Klocktornet låg på högsta punkten i staden men när vi svettiga väl kommit upp tyckte vi att det var värt det. Utsikten var fantastisk. Där nere i viken såg vi SY Maron.

Taverna Dimitri Family

I en gränd, bortom turiststråket, besökte vi också Taverna Dimitri Family, efter rekommendation på webbsidan www.kalimera.se . Där var det mysigt med fin utsikt, god mat och trevlig personal. Överlag tycker vi att grekerna är väldigt hjälpsamma, trevliga och tillmötesgående.

Genväg

Nästa dag tog vi jollen till stranden som låg på den andra ön. Vi tog en genväg under bron mellan öarna för att korta vägen. Vi låg båda ihopkrupna i jollen för att ta oss under den låga bron. Här i Poros har vi haft ett par fina dagar.

Monemvasia - Porto Heli, Peloponesos - Dokos (GR) 54 Nm

Solnedgång vid ön Dokos

GPS mottagaren

Då vi startade instrumenten när vi skulle åka iväg så hade plottern ingen GPS kontakt. Dags för båtmeken att rycka ut. Fram med sprayflaskan WD40 och rengöra alla tänkbara kontakter. Inte förrän han kom till själva GPS mottagaren började allt fungera igen.

Grönt landskap

Nu när vi kommit till Saroniska havet har landskapet på Peloponnesos och öarna förändrats. De riktigt höga kala bergen har ersatts av gröna mjuka kullar. Nu har också myggen anlänt! Vi ankrade upp i viken vid byn Porto Heli på Peloponnesos efter en dag med motorgång.

Färsk fisk

Vi tog jollen med motor och körde in till byn då vi behövde handla. Vi tog mod till oss och köpte en hel färsk fisk som vi inte vet namnet på. Den grillade vi och den var faktiskt riktigt god.

Vattenbilen

Vattnet vi fyllde vår tankar med i hamnen i Momemvasia visade sig tyvärr inte vara bra. Vi tyckte båda att det smakade salt. Nu har vi fått köpa dricksvatten på flaska tills vi fick tag på nytt vatten. En dag fick vi syn på vattenbilen vid hamnen i Porto Heli och gjorde upp med honom nästa morgon. Nu har vi nytt gott vatten i tankarna.

Chartersällskap

Efter ett par dagar i Porto Heli var det dags att åka vidare. Nästa anhalt blev en vik vid ön Dokos. Här fick vi sällskap av 16 st charterbåtar i sällskap. Nu blev det liv och rörelse i den annars så lugna viken när alla båtarna skulle lägga till vid berget. Här fick vi underhållning halva natten.

Porto Kagio - Monemvasia, Peloponesos, (GR) 58 Nm

Cape Malea

Fartyg vid Cape Malea

Så blev det äntligen dags att passera Cape Malea. Här passerade också massor med lastfartyg som vi fick se upp för. Precis som vanligt var det bleke. Sen blev det en hård motvind efter att vi passerat udden och vi fortsatte norrut utmed Peloponesos ostkust.

Kryssningsfartyg med segel

Vi tog sikte på kajen i Monemvasia där vi nu skulle tanka vatten och diesel. Utanför hamnen låg en segelbåt som var ett kryssningsfartyg. En sådan båt hade vi aldrig sett förut. Den var vacker fast den var så stor. Skulle gärna vilja se den segla!

Stenstrand

Nu är det riktigt varmt och utmed kajen var det en betongpir och värmen slog emot oss när vi lade till. Vi sökte efter någonstans att bada och hittade en liten stenstrand bakom piren. Här var det vackra stenar ihopsatta av en massa olika stenar i olika färger.

Tankbilen

Nästa morgon skulle tankbilen komma till piren och vi med flera skulle tanka. Det är lite märkligt här i Grekland att de inte har sjömackar som i övriga Europa. Vi har i alla fall inte sett någon ännu. Tankbilen kom som planerat kl 8 men skulle då tanka tre katamaraner först vilket betydde att vi fick vänta till kl 11 innan det var vår tur. Vi som skulle ha 50 l och katamaranerna mellan 250-500 l var. Då var båtmeken inte glad!

Bad

När vi ätit lunch var vi klara att ge oss iväg. När ankaret skulle upp var det tungt och snart såg jag att vi hade någon annans kätting över vår. Efter lite tankearbete och styrkeprov från båtmeken, inför hamnens åskådare, lyckades vi få bort den korsande kättingen. Vem den skyldige var vet vi inte men en orolig man i en norsk båt började dra in sin ankarkätting. Vi åkte bara en bit utanför Monemvasia till en vik och ankrade igen. Här kunde vi bada och vi fick en fin grillkväll.

Kotornas Bay - Porto Kagio, Peloponesos, (GR) 12 Nm

Utsikten på ”Rooms to let”

Kotornas Bay

Efter ytterligare en natt gungandes i Kotornas Bay var vi båda trötta. Nu hade den kända grekiska Meltemivinden blåst i dagarna tre och gett oss svall, i den så annars lugna viken. Vi höll oss på stranden och tavernorna för att hålla oss borta från båten på dagarna men på nätterna försökte vi sova i båten.

Lediga rum

Då kom båtmeken ihåg, att när vi gick uppför berget på vår promenad, såg han en skylt med ”Rooms to let”. Vi traskade dit och fick tag i ett enkelt rum med en fantastisk utsikt. Det kändes skönt att ligga still i sängen. Efter myggjakt på rummet somnade vi gott den kvällen. När morgonen kom var det äntligen dags att åka vidare då Meltemivinden lagt sig. 

Porto Kagio

Vi åkte till den vik som vi passerat tidigare på vår färd pga att vinden då var för hård för ankring. Nu fick vi en stilla och lugn natt i Kagio Bay som låg vackert insprängd mellan de höga bergen.

Matlagning

Här fick jag laga all mat vi köpt tidigare då det började bli risk för att den blev dålig. Nu blev den till laxpasta, köttfärssås och souvlaki. Bra ändå, för nu hade vi färdiglagat de kommande dagarna.

Kalamata - Kotronas Bay, Peloponesos, (GR) 58 Nm

Blankvatten i Kotronas Bay

Lugnet i Kalamata

Som vanligt när vi vaknade på morgonen var det stiltje och klarblå himmel. Vi lämnade Kalamata och tog sikte på en vik på andra sidan udden Cape Taenarum på Peloponesos sydkust. Efter några timmar fick vi halvvind och vi hissade storen och genuan.

Cape Taenarum

Ju närmare vi kom udden ju mer medvind blev det och till slut fick vi ta ner seglen då dyningen blev värre och farten lägre och seglen slog. Av erfarenhet vet vi att uddar är lömska. Det blir nog bättre vind igen när vi passerat udden sa vi och startade motorn. När vi passerat Cape Taenarum möttes vi av rak motvind i kulingstyrka. Vågorna slog mot båten och vi blev dyngsura i sittbrunnen. Tack och lov hade vi inga segel uppe.

Fiskebyn Kotronas

Att gå in i viken vi sett ut och ankra var inte något alternativ då vinden nu var uppe i15-20 m/s. Vi beslutade oss för att fortsätta norrut då vinden skulle avta ju längre norrut vi kom. När vi senare efter ytterligare 12 Nm ankrade i Kotronas Bay hade vinden mojnat något. När vi vaknade nästa morgon hade vi blankvatten i viken.

Kristallklart

Här var det sandbotten och en fantastisk sikt i det turkosa vattnet. Det fanns en liten fiskeby, sandstrand, några fiskebåtar och tavernor. Här skulle skulle vi bli kvar då vindarna skulle vara kraftiga vår väg de kommande dagarna, runt nästa udde. Det fick bli en dag på stranden.

Utsikten

Nästa morgon tyckte båtmeken att vi måste röra på oss. Vi skulle ta en promenad till byn Flomochori på berget ovanför. Han kollade på Google Maps och det skulle vara ca 2,4 km dit. Vi traskade iväg i värmen och efter en stund kom jag på att vi hade glömt vatten. Vägen gick uppför och uppför och efter ytterligare ett par kilometer var vi fortfarande inte framme. Utsikten var fantastisk men värmen och vattenbristen gjorde sig påmind. Väl framme drack vi litervis med vatten och åt souvlaki på en liten familjär taverna.

”Taxin”

När det var dags att vända hem bestämde vi att vi inte skulle gå utan försöka få tag i en taxi. Vi frågade mannen som serverat oss på tavernan om han kunde beställa en taxi. Svårt sa han, kommer långt bort ifrån och tar lång tid. Då erbjöd sig hans gamla far som satt vid ett av borden att skjutsa oss. När han startade sin gamla bil tjöt larmet som fortsatte tjuta hela vägen. När vi var framme ville vi betala men han viftade med armarna No, no,no…🥰

När jag sedan kollade på Google var det 5,4 km och uppför! (för er som inte vet så är båtmeken synskadad)

Pilos - Kalamata, Peloponesos (GR) 42 Nm

Stiltje vid avfärd från Pilos

Åskmoln i Kalamata

Efter lite krångel med den elektriska ankarvinschen, när vi skulle ta upp ankaret, bestämde vi oss för att segla till Kalamata. En stad med ca 70 000 invånare och en riktigt marina med service. Där kunde vi kanske få hjälp med problemet. Det var stiltje när vi lämnade Pilos men allt eftersom tiden gick ökade vinden och åskmolnen.

Vinschens elmotor

Båtmeken har smort vinschen och kollat lite på elmotorn men han kunde inte hitta felet. Nu fick vi tag i en ”riktig  båtmek” som kom till oss på kvällen och mekade i förpiken där elmotorn sitter. Han åkte iväg och kom tillbaka med ett nytt startrelä som han monterade och rengjorde motorn och sen var det klart. Båtmeken kikade nyfiket på när den ”riktiga båtmeken” lagade elmotorn. 

Torkning

Sen tog vi fram cyklarna så vi kunde cykla i staden. Vi behövde hitta en ”laundry” då det började bli dags att tvätta. Som vanligt guidade Google oss gata upp och ner i onödan innan vi var framme. Tillbaka till hamnen var det bara raka vägen sa båtmeken och det stämde! Det fick bli dåligt omdöme till Google på den rutten. Sen var det bara att hoppas att tvätten hann torka innan kvällens åskskur.

Stranden i Kalamata

Det var inte bara kläderna som behövde tvättas nu utan även båten och vi själva. Det blev förstås också besök på stranden Paralia Kalamaatis mellan åskskurarna. Vattnet var härligt klart och varmt, ca 23 grader.

Kalamata oliver

Kalamata är annars mest känd för sina kalamonoliver som odlas i regionen Messenien, där Kalamata är huvudort, här på Peloponesos. Överallt bjuds vi på kalmataoliver och olja. Vi är tyvärr inga olivälskare men jag kan äta en och annan grön hård oliv, dock inte svarta kalamataoliver.